Boktips

Lockande, lyrisk och språklig läsning

Vad ska man ge bort, eller köpa till sig själv? Här är 18 läsvärda böcker – en del om språk och stil, andra skrivna på ovanligt bra språk, eller bara hypnotiskt fängslande.

Bokstäverna på djupet

Bokstäver finns överallt. Och för oss läskunniga är de så självklara att vi bara ser orden de bildar, och inte själva tecknen. Det ändrar Sara Lövestam på när hon i ABC-bok för vuxna djupdyker i ämnet och svarar på frågan: varför ser de ut som de gör? Vilka språkliga och kulturella manglar har de passerat på vägen och vad har de haft för sig på senaste tiden? Vad är ett A-barn, och varför heter det ”sätta p för något”? Vem var först med dansbands-Z? Och den eviga frågan: Hur uttalas egentligen k:et i kex?

Vackraste skogen

Skogen har en stark dragningskraft. Den breder ut sig i flera dimensioner i människans värld, både som symbol och faktisk plats, trots att de flesta idag befinner sig långt ifrån den. I årtusenden har den försett oss med nyttiga råvaror men också med starka upplevelser som har väckt förundran, rädsla och fantasi. Folkloristen Tora Walls Skogen är vackert illustrerad och handlar om mytiska träd, laddade stenar, läkande växter och gäckande djur. Med utgångspunkt i sägner, sagor, folkminnen och traditioner tecknar Tora Wall en så fängslande bild av skogen att boken blev nominerad till Augustpriset i kategorin Årets svenska fackbok 2024. Lyssna också gärna på Tora Wall i podden Stolpe Stories.

Expressens favorit

Redan till sommaren tipsade jag om Tony Samuelssons Kungen av Nostratien. Och sedan dess har inte bara Expressens bokklubb varit lyriska. Boken vann också Augustpriset som årets skönlitterära bok 2024. Huvudperson i boken är John Forsman, som i hemlighet får uppdraget att slutföra en roman av en uppburen bästsäljarförfattare. John anar snart att det finns en dold historia bakom manuskriptets tillblivelse. I utkanten vandrar också Ivar Lo-Johansson. Eller är han central?

Västgötska

Vill du möta västgötska – och vem vill inte det – rekommenderar jag den historiska romanen Vulcan av Nino Mick. Här säger de ”gomöra”, ”ongar” och ”blia”.

Men mest kommer du att fängslas av historien. Boken utspelar sig kring tändsticksfabriken Vulcan i Tidaholm strejkåret 1909. Det handlar om arbetarna: Sara med sina tvillingar, och ungsocialisterna Naemi och Natanael, fotbollslöftet Vilhelm och många fler. Berättare är 46 andar eller vålnader. Det är de kvinnor som dog i den stora branden vid tändsticksfabriken trettiofem år tidigare.

Tänk bättre – tänk Nobel

Gustav Källstrand är känd som expertkommentator under Nobelbanketten. Tillsammans med Cecilia Gralde berättar de bland annat om pristagarna och gästerna när kameran sveper över borden, och svarar på tittarnas frågor.

Till vardags arbetar Gustav Källstrand på Nobelmuseet och tidigare i höstas kom hans bok Tänk som en Nobelpristagare. Han berättar om bland andra Albert Einstein, Jennifer Doudna och Svante Pääbo och beskriver vad som drivit dem, och vad som lett till deras upptäckter. Att tänka som en Nobelpristagare kan sammanfattas med att gilla och dra nytta av förändring. Det enda som enligt Gustav Källstrand är konstant.

Ja, det snöar

”Blåsten över den ödsliga Folkungatan är kall och det börjar snöa.” En mening ur boken som låg i topp på DN:s kritikerlista i månader: Sniglar och Snö av Agneta Pleijel. En fantastisk läsupplevelse på flera plan. Ett suveränt språk. En beskrivning av medievärlden på 70-talet och hur det var att vara kvinnlig chef och kollega då. Och en djupt berörande berättelse om att hitta den stora kärleken, bli sviken och sedan söka sig tillbaka. Och ja, det snöar på några ställen i boken.

Läsfest

Från kilskrift till ljudbok, från ryska förföljda författare till fiktiva gestalters verklighet, från bibeln som kanon till kritikerns läsart, och mycket mer. I antologin Människan och läsandet ryms tio intressanta och infallsrika essäer om helt olika aspekter på läsandet och vad det gör med oss. De är ordnade i tre teman: skrift, heliga böcker och tolkning. Gemensamt för texterna är deras fascination för olika aspekter på skriftens roll – mental, historisk, politisk, kulturell, individuell. Vill du få en försmak så lyssna på mina intervjuer med några av författarna i förlagets poddserie: Stolpe stories.

Talmannens kanon

I förordet till sin poesibok skriver Riksdagens talman om sin första natt med sin blivande hustru. De hade hittat varandra på en dejtingsajt och nu var det dags för första mötet. De ägnade sig åt poesi. De läste högt och lärde känna varandra. Ett intresse som nu givit upphov till en bred och varierad introduktion till svensk lyrik. I Talmannens guide till svensk poesi har Andreas Norlén samlat 100 dikter – från Carl Jonas Love Almqvist Du går icke ensam till Anders Österlings Ales stenar. Läs Evert Taube, Edith Södergran, Jila Mossaed och Tage Danielsson och många många fler. Poesi är perfekt läsning när man bara vill ha ett fragment att sedan ligga med slutna ögon och fundera på, eller delge med sitt semestersällskap, eller som talmannen med sin dejt på första träffen.

Författare i ropet

Med romaner som Doktor Glas och Den allvarsamma leken räknas Hjalmar Söderbergs författarskap som ett av de mer betydelsefulla från svenskt 1900- tal. Något som vittnar om hans dragningskraft är hur särskilt Doktor Glas inspirerat författarkollegor till nya böcker, nu senast med Bengt Ohlssons Helga och Åsa Nilsonnes Fru Gregorius. Men länge fanns det en njugg inställning till denne författare: han ansågs sakna fantasikraft och förmåga att skapa levande gestalter. I boken Hjalmar Söderberg och eftervärlden berättar David Andersson om Söderbergs liv och verk och beskriver hur bilden av honom har förändrats från hans samtid och fram till våra dagar.

Alla vägar bär till Rom

Glöm de vanliga guideböckerna. Det är i sällskap med kåsören Herr B man vill lära känna Rom. I Rom på listigare vis förenar han sin lätta stil, känd från söndags-DN:s Namn och nytt-sida, med konkreta tips för den som är på plats. Herr B är en pseudonym för Harald Bergius – varken historiker, språkforskare, etrusk eller katolik – som rest till Rom miljoner gånger. Därför han kan han det mesta om de vanligaste sevärdheterna, och en del ovanliga, liksom snuskigt klotter, fotbollsklubben Roma och på vilka restauranger man blir helmätt på romerskt sätt.

Vår bästa uppfinning

Vad är människans smartaste uppfinning? Elden, väskan, hjulet? Min gudmor brukade säga suddgummit. Men för att det ska vara verksamt behöver man ju först ha skrivit något. Så kanske Olle Engstrand är något på spåren när han placerar skriften på topplatsen. Skriften – vår bästa uppfinning – beskriver de stora skriftsystemen i världen: kilskrift, hieroglyfer, devanagari, arabisk, hebreisk, koreansk och kinesisk skrift. Beskrivningar som ger inblickar i kulturer som har föregått oss och visar hur de har blommat upp och utvecklats, sedan förfallit och försvunnit.

Poängen med rymden

Den svenske astronauten Marcus Wandt beskrev i Forskning & Framsteg sitt uppdrag: ”Det är inte jag som åker till rymden, det är vi som åker till rymden”. Ett påstående som ligger i linje med boken Terranauterna, av idéhistorikern Staffan Bergwik.

Ordet terranauter syftar på dem som utforskar jorden – drivna av människans ständiga lust att kartlägga och få överblick – men det kan också syfta på oss andra, som sitter hemma och reser i tanken. Vi som är med och upptäcker rymden – och jorden sedd från rymden – tillsammans med astronauterna. Terranauter är ett vackert ord, och boken är också en av årets finaste.

Bildning i kortformat

Hur ser ödets historia ut? Vad hade den spanske filosofen och teologen Xavier Zubiri för inflytande på kvantfysiken? Och vad kan litteraturhistoriens undergångspoeter säga om jordens sårbarhet? Det är några frågor som får svar i Bildningsboxen 3. Här hittar du fem snygga häften med personliga och lättillgängliga essäer. Det är den tredje boxen i serien och bildning av bästa snitt.

Tidstypisk

Jag är lite yngre än bokens Johanna, men känner igen mig i tiden och språket. Det är så roligt att få vandra i minnenas allé med typiska maträtter och uttryck. Till exempel hur det var positivt när någon var ”skön”. Numera är väl det närmast en förolämpning. Helena von Zweigbergks 1979 är en fristående uppföljning på 1959. I den nya boken hittar Ingrid en ny pojkvän och hon brottas med relationen till honom och sina barn och det fria 70-talet. Det är underbar läsning, men också jobbig. Pojkvännens självpåtagna uppdrag att frigöra familjen är allt annat än inkännande.

Snabba skrivregler

År 2017 kom Svenska skrivregler ut med sin fjärde upplaga. Nu kommer en bantad regelsamling kallad Snabba skrivregler. Den ska främst vara ett hjälpmedel i skrivande och skrivundervisning för elever och lärare i högstadiet och gymnasiet. Men den fungerar för alla som vill ha en lättläst sammanfattning av de viktigaste skrivtekniska reglerna för svenskan. Snabba skrivregler ger bland annat råd om skiljetecken, kommatering, stor och liten bokstav, förkortningar och hop- och särskrivning. Den går att ladda ner gratis som pdf, eller att beställa som tryckt bok från Språkrådet eller bokhandeln.

Rätta orden

Vilka ord ska man välja för att inte peka ut, men ändå vara tydlig? I sin förra bok, Viktig svenska, tog Språkrådets chef‚ Lena Lind Palicki, tillsammans med Anders Svensson upp språkfrågorna vi älskar att diskutera. I sin nya bok, Inkluderande språk, skriver hon om hur man ska skriva så att mottagaren förstår. Ett inkluderande språk måste vara begripligt. I obegripligheten bor den största risken för exkludering. Valen mellan ord och formuleringar är inte enkla, men med den här boken har man bättre grund för att fatta väl avvägda beslut.

Fatta Ukraina

Vad är Ukraina? Det är både europeiskt och ryskt, det är gamla vikingatrakter och bysantinskt, det är katolskt och grekisk-ortodoxt, det är tatarer, kosacker och slaver. Enligt ukrainske historikern Serhii Plokhy är landet Porten till Europa och en av världens få rent politiska stater. Med det menar han att Ukraina som nation inte förenas av språk, etnicitet, religion eller geografi, utan av en gemensam historia och positionen mellan Ryssland och Europa, på båda sidor om floden Dnepr. I sin bok Porten till Europa berättar Serhii Plokhy Ukrainas historia, från den grekiske historikern Herodotus till aggressionen och inledningen till kriget med Ryssland. Det är en lång historia effektivt berättad och med flera oväntade kopplingar till Norden.

Språkidentitet

Åsa Nilsonne bodde några år som barn i Etiopien, där hennes pappa var svensk ambassadör. Om den tiden har hon skrivit både sökande och insiktsfullt i Den jag blev i Addis Abeba. Det handlar mycket om språk, hur språket skapar vår personlighet och begränsar den. Hur är det att vara flerspråkig och vem är man i de olika språken? Dessutom förekommer ett av mina absoluta favoritord – anastrof – i en ny sammansättning: anastroftankar. Möt dem i Åsa Nilsonnes fina bok.